Jag har just utsatt mig själv för den pinsamma “digitala pressträffen om Palmeutredningen”som varade i två timmar och arton minuter på YouTube. Den hölls i Stockholms Polishus av åklagaren som ansvarar för utredningen, Krister Petersson, och chefen för polisutredningsenheten, Hans Melander, om mordfallet av Olof Palme den 28 februari 1986.
Stig Engström, alias ”Skandiamannen”
Jag kan fortfarande inte tro det jag har hört. Enligt dessa herrar är utredningen definitivt avslutad. Har de hittat mördaren eller mördarna? Uh … kanske det. Det finns en stor sannolikhet för att Olof Palme dödades av Stig Engström, men det är inte utredarnas uppgift att säga om en misstänkt är skyldig, det ska en domstol avgöra. Och sedan Stig Engström dog 2000 (han begick självmord vid 66 års ålder) kan vi inte längre åtala honom.
Ärendet avslutas därför för gott.
Har mordvapnet hittats? Nej, bara de två kulorna som skjutits från en 357 Magnum-pistol har hittats.
Har utredarna någon aning om den påstådda mördarens motiv? Nej, ingen som helst.
Kan han ha handlat ensam eller som en del av en konspiration? Utredarna har ingen aning.
Vad sägs om de sydafrikanska spåret? ”Intressant, men stöds inte av några bevis.” Och hur är det med mötet mellan företrädare för de sydafrikanska och svenska regeringarna, som enligt den brittiska tidningen The Guardian ägde rum den 18 mars? Varken utredarna eller journalisterna som ställde dem frågor gjorde den minsta antydning till det.
Så efter 34 år har den största brottsutredningen i svensk historia blivit pannkaka. Allt som återstår är att vänta på en grundlig utredning av denna utredning, som har kastat ett oroande ljus på de mörka sidorna av svensk polis och rättsväsende. För dem som har följt den svenska sidan av Julian Assange-fallet, finns det ingen anledning att bli förvånad. Att anklaga en död man, är det inte bästa sättet att begrava ett ärende med mycket oroande förgreningar? Herr Petersson och Herr Melander har precis lagt en fortfarande het potatis i frysen. Och de kastade nyckeln till frysen i Östersjöns svarta vatten.
Här är den ”digitala pressträffen”, tråkig som en svensk vinterdag, om ni har mod nog att titta på den