TLAXCALA تلاكسكالا Τλαξκάλα Тлакскала la red internacional de traductores por la diversidad lingüística le réseau international des traducteurs pour la diversité linguistique the international network of translators for linguistic diversity الشبكة العالمية للمترجمين من اجل التنويع اللغوي das internationale Übersetzernetzwerk für sprachliche Vielfalt a rede internacional de tradutores pela diversidade linguística la rete internazionale di traduttori per la diversità linguistica la xarxa internacional dels traductors per a la diversitat lingüística översättarnas internationella nätverk för språklig mångfald شبکه بین المللی مترجمین خواهان حفظ تنوع گویش το διεθνής δίκτυο των μεταφραστών για τη γλωσσική ποικιλία международная сеть переводчиков языкового разнообразия Aẓeḍḍa n yemsuqqlen i lmend n uṭṭuqqet n yilsawen dilsel çeşitlilik için uluslararası çevirmen ağı

 10/08/2020 Tlaxcala, the international network of translators for linguistic diversity Tlaxcala's Manifesto  
English  
 CULTURE & COMMUNICATION 
CULTURE & COMMUNICATION / Svarta pantrarna gav filosofin en nytändning
Date of publication at Tlaxcala: 15/06/2020
Translations available: Français  English 

Svarta pantrarna gav filosofin en nytändning

Petra Carlsson

 

För Michel Foucault blev mötet med Svarta pantrarna, som uppstått som ett svar på diskrimineringen och det rasistiska polisvåldet i 1960-talets USA, ett politiskt uppvaknande. Våra dagars kritiska samhällsanalys har de facto medborgarrättsrörelsen att tacka för flera centrala insikter.

Maktgranskare: George Jackson, Angela Davis, Michel Foucault och Jean Genet. Foto: TT

Tänkare som Jean-Paul Sartre, Michel Foucault, Hélène Cixous och Gilles Deleuze utgör sinnebilden av fransk filosofi under 1900-talet. Deras namn vittnar också om tankens kritiska kraft och hörs än idag ofta inom samhällsvetenskap och humaniora. Maktanalys, feministisk kritik och kritisk samhällsanalys i vår samtid står inte sällan i tacksamhetsskuld till deras bidrag. Mindre känt är dock på vilket sätt den franska kritiska filosofin i sin tur står i tacksamhetsskuld till den svarta medborgarrättsrörelsen i USA.

Michel Foucaults tänkande förändras radikalt omkring år 1970. Från att tidigare ha varit mer fokuserat på frågor om sanningens och kunskapens utveckling genom historien blir det efter 1970 mer politiskt. Nu nöjer sig Foucault inte längre med att beskriva historien för att till exempel visa hur synen på mental hälsa har förändrats över tid, eller för att visa hur föreställningar om kunskap och sanning föds i våra samhällen. Efter 1970 förstår han makt på ett annat sätt. Makt är inte längre enbart något som innehas av förtryckaren eller av dem som tilldelats den formella makten. Makt, tänker han nu, är kunskap och något som finns överallt, en form av teknologi och strategi i allt som sker i ett samhälle. Den kraft som förändrar samhället kan därmed komma nedifrån såväl som uppifrån, den kan växa underifrån, eller inifrån de platser där vi förvarar individer för att frånta dem just makt, inflytande och delaktighet, såsom fängelser.

Vad är det som händer år 1970? Vad får honom att ändra sin förståelse av makt och kunskap så till den grad att förändringen diskuteras än idag och även märks hos hans kollegor? Mycket tyder på att en resa till USA spelar en viktig roll.

Jean Genet med Svarta Pantrar vid ett möte på Yale-Universitet, 1970

Foucaults första resa över Atlanten är redan bokad när han lär känna författaren och aktivisten Jean Genet, en man som han ska umgås mycket med under åren som följer. Genet har precis kommit hem från USA där han tillbringat tre månader med medlemmar av Svarta pantrarna (BPP). Black Panther Party heter ursprungligen Black Panther Party for Self-Defense och termen självförsvar, self-defense, vittnar om rörelsens ursprung i det behov man såg av självförsvar mot polisens våld mot den svarta befolkningen.

Svarta gemenskapets överlevnadskonferens, mars 1972, med utdelning av tio tusen gratis  livsmedelspåsar. Motto: "Att tjäna folket, med kropp och själ"

BPP var en socialistisk, marxistisk och revolutionär rörelse med sociala program för utsatta afroamerikaner, formad år 1966 och mest aktiv fram till 1982. De motiverade sin verksamhet med uppfattningen att den afroamerikanska befolkningen i USA levde i en krigsliknande situation som en förtryckt koloni inom landets gränser, och den amerikanska polisen sågs som dess ockuperande kraft. Denna bild av verkligheten byggde i sin tur på statistik över antalet afroamerikaner som föll offer för polisiärt våld liksom antalet svarta som satt fängslade på tveksamma grunder. Statistiken motiverade också deras huvudsakliga verksamhet: beväpnade civila som patrullerade svarta områden för att skydda invånarna från polisen. Därutöver ordnades gratis frukost för barn, gratis hälsovårdsmottagningar, klädutdelning, gratis bussturer för barn och fruar för fängelsebesök hos pappor och män, och en del annat.

År 1970 när Foucault gör sin resa till USA är organisationen stor och spridd med tusentals medlemmar och med kontor i 68 städer. Men BPP ses som ett hot av FBI-chefen J Edgar Hoover som skapar ett program, ”Cointelpro”, med syfte att underminera dess ledarskap och makt. Metoderna är hårda eftersom BPP, med Hoovers ord, ”tveklöst representerar det största hotet mot landets interna säkerhet”. När nyckelpersoner i rörelsen fängslas – däribland George Jackson, Huey Newton och Angela Davis – kommer fängelserna att spela en allt viktigare roll i organisationen liksom i dess ideologi och filosofi. I fängelset får medlemmarna tid att läsa och studera. George Jackson skriver brev som kort därpå ges ut i bokform, ”Soledad brother. Brev från ett amerikanskt fängelse”, till vilken Jean Genet skriver introduktionen.

Från fängelset beskriver Jackson hur de nu vill se fängelserna som den plats ifrån vilken samhällsomvandlingen sker. Platsen som är tänkt att marginalisera dem från samhället vill de göra till ett växthus för reflektion, skrivande och ideologisk fördjupning. Fängelset ska bli det ställe där ”avkolonialiseringen” av den svarta befolkningen tar sin början. ”Fängelseklassen”, menar han, är den del av den svarta befolkningen som fråntagits röst och inflytande av en förtryckande polisiär makt, men i stället för att acceptera den polisiära maktens verklighetsbeskrivning väljer han att se det tvärtom. För Jackson är det fängelseklassen som besitter makt att föra fram en annan verklighetsbeskrivning och därmed makten att bygga ett annat samhälle.

GIPs broschyrer

För Foucault blir tiden i USA ett uppvaknande. Han får åter upp ögonen för klasskampen, för kontrasten mellan rikedom och misär, säger han i en intervju. Väl hemma i Frankrike låter han detta uppvaknande få konkreta konsekvenser. 1971 startar han tillsammans med några andra en aktivistisk rörelse, Groupe d’Information sur les Prisons (GIP), som vill sprida information om verkligheten i Frankrikes fängelser.

Alla de tänkare jag nämnde inledningsvis är med; Sartre, Cixous, Deleuze, Genet och snart tusentals andra. De skriver pamfletter och ett program, delar ut enkäter bland fångarna via dess besökare och publicerar brev om verkligheten inifrån fängelserna. De översätter och sprider en intervju där George Jackson beskriver hur han vill ge fängelserna en nyckelroll i frigörandet av den svarta befolkningen, och senare även berättelsen om hans död. Precis som BPP lyfter de fram statistik; statistik som visar att merparten fängslade i Frankrike är unga immigrantpojkar.

Det mediala intresset är stort när den franska intellektuella eliten läser upp sitt manifestliknande program, författat av Foucault: ”Dessa undersökningar görs inte av någon utifrån, de som undersöker är de som blir undersökta. Det är upp till dem att ta ordet, att riva ner murarna, att uttrycka vad som är oacceptabelt, och att inte längre tolerera det. Det är upp till dem att ta ansvar för den kamp som ska förhindra ytterligare förtryck.” Inspirationen kommer förstås från flera håll i samtiden, men trots att influenserna från BPP:s retorik och ideologi är tydlig lyfts kopplingen sällan fram.



Foucault vid en demonstration för invandrarnas rättigheter, Paris 1973

GIP:s verksamhet har med rätta kritiserats av tänkare som Gayatri Chakravorty Spivak, Sophie Fuggle och Cecile Brich, bland annat för sin naiva tro på att förtryckta individer kan befrias genom att tilldelas papper och penna i fängelset. Gruppen verkade förbise de lager av hämningar, bristande självförtroende och ordförråd som kan följa med strukturellt förtryck och som gör det svårt att definiera och så ta makten över den egna verkligheten. Det räcker sällan att låta förtryckta komma till tals för att maktstrukturer ska ändras. Dessutom fanns en avgörande skillnad mellan GIP och BPP, nämligen att GIP inte drevs av fångarna själva. Kraften i GIP kom inte – som i Jacksons och senare Foucaults vision – inifrån fängelset utan från etablerade akademiker vid de finaste universiteten.

Rörelsen fick dock betydelse för tänkandet långt bortom dess bristfälliga verksamhet. De aktivistiska handlingarna påverkade de som deltog, tankarna utvecklades och kom senare till uttryck i böcker som fortsätter att göra avtryck på nya generationer av tänkare. 1972 diskuterar Michel Foucault och Gilles Deleuze hur arbetet med GIP påverkat deras syn på forskning och på relationen mellan teori och praktik. Deleuze hävdar att det för honom har visat att forskningen kan röra sig bortom en representationslogik, det vill säga bortom den förenklade föreställningen om att en teori kan fånga verklighetens mångfald. När verkligheten framträder i sin egen rätt framstår teoretiska försök att fullt ut beskriva den som bristfälliga, själva relationen mellan teori och praktik framstår som fragmentarisk och uppdelningen mellan dem faller samman. När fångarna fick komma till tals med sina egna berättelser förvandlades fängelsets verklighet, för dem som läste, bortom teorier om hur det egentligen är eller borde vara, och förändring tog form. Teori blev till handling, sammanfattar han.

Gilles Deleuze, Jean-Paul Sartre och Michel Foucault (från vänster till höger) vid GIPs aktionsdag framför justitieministeriet, 17 januari 1972. Foto © Elie Kagan / BDIC 2009

1975 publiceras Foucaults ”Övervakning och straff. Fängelsets födelse” som alltjämt diskuteras inom samhällskunskap och humaniora och där han utvecklar den nya förståelse av makt och av relationen mellan kunskap och makt som nämndes inledningsvis. Ett par år tidigare skriver han en text till en utställningskatalog för konstnären Paul Rebeyrolle. Det var när jag läste den i arbetet med min bok ”Foucault, art, and radical theology” (2018) som jag fick upp ögonen för kopplingen till den svarta medborgarrättsrörelsen. I en passage nämns en Jackson och tidigare kommentatorer hade tvistat om vilken Jackson som åsyftas. Kanske låg det inte nära till hands att tro att den svarta befrielserörelsen skulle ha gjort avtryck i det vi ser som urtypen av vit, europeisk filosofi? Men en jämförelse mellan GIP, BPP och de uttalanden som finns bevarade pekar entydigt mot George Jackson. ”Jackson”, skriver Foucault, ”har själv visat att fängelset idag är en politisk plats. En plats där krafter föds och tar gestalt. En plats där historia formas och samtiden växer fram.”

http://tlaxcala-int.org/upload/gal_22688.jpg

Malmö, 4 juni 2020

Kanske skulle han idag säga detsamma om gatorna i Minneapolis, Washington, Houston, New York, Stockholm, London, och varje stad dit protesternas svallvågor når. Än en gång har vi chans att influeras och utmanas. George Floyds kvävda rop blev startpunkten på en fortsättning av den kamp som tvingats börja om igen och igen i den amerikanska och europeiska historien. Än en gång framträder bilder som kan förvandla verkligheten, förändringskraften träder fram på gatorna. Handlingar föder nya verklighetsbilder, bilder som i sin tur föder handling. Praktik och teori omskapar varandra eller, som Barack Obama skriver den 1 juni 2020: ”Valet står inte mellan protest och politik. Vi måste göra både och.”

Artikeln från TIME 1981 som introducerade Foucault till icke-specialisterna i USA





Courtesy of Svenska Dagbladet
Source: https://esvd.svd.se/1001/Svenska-Dagbladet/309511/2020-06-12/14088709/Svarta-pantrarna-gav-filosofin-en-nytandning
Publication date of original article: 15/06/2020
URL of this page : http://www.tlaxcala-int.org/article.asp?reference=29137

 

 
Print this page
Print this page
Send this page
Send this page


 All Tlaxcala pages are protected under Copyleft.